Alfas berättelse del 1...
Jag har kommit fram till en sak. Ingen av er läsare vet egentligen speciellt mycket om hur mitt liv startade här i Lyngstern. Jag har därför bestämt mig för att berätta om hur allting började och hur livet i Lyngstern var från första dagen.
Jag vaknade tidigt på morgonen, vi skulle åka bil (tanken fick mig att må illa) uppåt i landet. Jag visste inte riktigt varför, men så blev det. När vi flera timmar senare stannade så fick jag byta bil, jag fattade inte riktigt varför där heller, men jag tog de lugnt och somnade igen. Inte långt efter så kommer de en till valp in i bilen. Jag stirrade på honom en stund, sen la jag mig och sov, medan han gnällde och skällde. Många timmar senare så stannade bilen och husse hämtade mig och vi gick in i huset. Detta var hemma i Lyngstern. Vi gick in i huset där lillmatte stod, hon ropade att matte skulle komma, men hon tjurade ihop sig inne i köket. Efter lite övertalning så kom hon ut i hallen och såg lilla mig i ett rosa koppel (helt rätt färg!) och så var hon såld. Vem faller inte för ett par valpögon liksom?
Jag tussade runt lite granna i köket och försökte förstå vart jag var, men jag trivdes, var väldigt populär, alla skulle klappa mig och prata med mig. Sådant gillas. Det dök senare upp en rödaktig figur som jag vid första ögonkastet förstod att jag skulle jaga. Meninge med livet stod framför mig, "Ät upp den!" skrek mina instinkter.
Men, den var som sagt fortfarande lite för stor. Jag fick helt enkelt vänta tills jag själv blivit lite större. Så jag fortsatte att skutta runt i köket och såg helt plötsligt en stor svart vovve som såg ut som besten i huset (känd som Den Där Fega), jag visste ju inte då att det var en lite chicken, fast, tuff som jag är så tog jag det med gott mod också, även om han inte direkt gillade mig.
Som sagt, skenet bedrar, då detta är den fegaste hunden på planeten Jorden. Jag struntade i att han morrade åt mig, han fick låta som han ville, det enda jag behövde göra var att visa tänderna lite så sprang han upp och gömde sig under sängen. Så strunt i honom, jag fortsatte att utforksa stället och mötte sedan den lurviga hunden, Lurven, han var inte heller speciellt nöjd med att ha mig här, för nu var ju inte han minst längre. Han låg i sängen i flera veckor och bara surade. Men, han visade sig vara helt okej ändå.
Jag tussade runt lite granna i köket och försökte förstå vart jag var, men jag trivdes, var väldigt populär, alla skulle klappa mig och prata med mig. Sådant gillas. Det dök senare upp en rödaktig figur som jag vid första ögonkastet förstod att jag skulle jaga. Meninge med livet stod framför mig, "Ät upp den!" skrek mina instinkter.
Men, den var som sagt fortfarande lite för stor. Jag fick helt enkelt vänta tills jag själv blivit lite större. Så jag fortsatte att skutta runt i köket och såg helt plötsligt en stor svart vovve som såg ut som besten i huset (känd som Den Där Fega), jag visste ju inte då att det var en lite chicken, fast, tuff som jag är så tog jag det med gott mod också, även om han inte direkt gillade mig.
Som sagt, skenet bedrar, då detta är den fegaste hunden på planeten Jorden. Jag struntade i att han morrade åt mig, han fick låta som han ville, det enda jag behövde göra var att visa tänderna lite så sprang han upp och gömde sig under sängen. Så strunt i honom, jag fortsatte att utforksa stället och mötte sedan den lurviga hunden, Lurven, han var inte heller speciellt nöjd med att ha mig här, för nu var ju inte han minst längre. Han låg i sängen i flera veckor och bara surade. Men, han visade sig vara helt okej ändå.
Nu blev de inge mer för detta inlägg, jag behöver som sagt min skönhetssömn. Har ni tur kommer nog fortsättningen imorgon!
För idag fyller jag 2 år...
2 år gammal idag! Grattis till mig, Alfa, Den Gråa, Den Vackra, Den Bitchiga! Massa godis och bus idag!
Livet i Lyngstern...
Ni vet nog vid det här laget att jag är en otroligt gnällig gråhund. Ibland gnäller jag mycket, ibland gnäller jag lite. Idag slår jag ett slag mot Den Där Fega, som inte förstår att man ska ta det lugnt när man är ute. Bara lugna ner sig lite granna och nosa på någonting och möjligen tugga på en pinne. Måste man anstränga sig så ska det vara genom att kuta över Råttan. Det är dags att du lär dig "Hundens Gyllene Regel":
- Lathet är den största ansträngningen.
- Lathet är den största ansträngningen.
En gråhunds bekännelser...
10 väldigt viktiga saker en gråhund måste känna till!
1. Regel nummer 1, alla hundar med kortare ben än dig springer inte, dom lufsar!
2. Hundmaten som dom andra hundarna får är alltid godare än den du själv får!
3. Att jaga och skälla på katter är inte en hobby, det är en livsstil!
4. Kan du lata dig så ska du lata dig! (Någonting är allvarligt fel om du inte kan lata dig)
5. När husse eller matte ropar på dig, känn ingen stress, kommer du inte fram idag så kommer du imorgon!
6. Vill någon att du ska åka bil, spring fort som bara den åt andra hållet! (Göm dig om det skulle krävas)
7. Delas det ut godis ska du självklart ha först! (Sedan är det bara att sno dom andra hundarnas godis, dom ska inget ha)
8. Det är endast i skogen som man ska anstränga sig!
9. Morra alltid på någon som försöker sno din mat! (Även om det bara är ris)
10. Kom ihåg, är du gråhund så bestämmer du reglerna!
Enkla men viktiga punkter för oss gråhundar! Som en sammanfattning, är du gråhund så står du högst!
2. Hundmaten som dom andra hundarna får är alltid godare än den du själv får!
3. Att jaga och skälla på katter är inte en hobby, det är en livsstil!
4. Kan du lata dig så ska du lata dig! (Någonting är allvarligt fel om du inte kan lata dig)
5. När husse eller matte ropar på dig, känn ingen stress, kommer du inte fram idag så kommer du imorgon!
6. Vill någon att du ska åka bil, spring fort som bara den åt andra hållet! (Göm dig om det skulle krävas)
7. Delas det ut godis ska du självklart ha först! (Sedan är det bara att sno dom andra hundarnas godis, dom ska inget ha)
8. Det är endast i skogen som man ska anstränga sig!
9. Morra alltid på någon som försöker sno din mat! (Även om det bara är ris)
10. Kom ihåg, är du gråhund så bestämmer du reglerna!
Enkla men viktiga punkter för oss gråhundar! Som en sammanfattning, är du gråhund så står du högst!
Paparazzi-Matte...
Blogginspirationen tryter. Jag har ingenting särskillt att rapportera om, förutom att jag börjar bli lite rädd för den där svarta saken med blixt. Den där saken som lillmatte jagar mig med. Tydligen är det den som tar kort på mig, visst är jag fin, men ärligt talat?!
Paparazzi-Matte! Har du inget bättre för dig än att följa efter mig med kameran i högsta hugg?! Hur som helst så kan jag säga så här, skrattar bäst som skrattar sist, för jag har en bild på dig jag också så att, haha!
Vem kan stoppa mig när jag bara rullar fram...
Ett nytt år med nya motgångar och besvikelser är här! Jag har bestämt att denna krabats nyårslöfte är att tappa några kilon, gott nytt år allihopa!
Nä, det blev lite väl bittert, något mer ska ni få! Best off 2011!
Och man måste ju avsluta med en klassiker!
