Äntligen hemma...

Tack å lov! Äntligen hemma.

Och här är allt som vanligt. Den Där Fega gömmer sig så fort han hör någonting, (man vet ju inte, det kan vara någonting farligt) Lurven är grå och trist, (jaa! Jag har rätt att kalla honom grå!) och Råttan har så klart damp/adhd/välj-vilken-bokstavskombination-ni-vill/hela alfabetet.... han är galen, kan vi sammanfatta det till.

 

Husse sitter med näsan över datorn, och kokar lera. Matte, sitter med ena handen lindad med nå vitt och läser bok och lillmatte.... vad ska jag säga om dig? Först å främst, smickrande med inlägget, jag vet att jag var världens vackraste valp, jag är världens vackraste hund nu, men! Jag köper inte att du är en bra administratör, vart är kortet på hundgården?! Du har haft tre veckor på dig! Hur lat är du?!

 

Men, jag har bestämt mig för att inte förvänta mig någonting från dig, latheten är helt enkelt inte värd att ha förhoppningar på. Hur som helst, här är bilder på Råttan och hans speciella kombinationer.

 

 

 

 

 

 

Och några bilder på mig, det är ju en självklarhet!

 

 

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0